Satsning på kultur i miljonprogrammet

Miljonprogrammet är numera på allas läppar! Det satsas inte bara på energieffektivisering och renovering av flerbostadshusen från miljonprogrammets bestånd som vi skrev om nedan. Även kultur och konst lyfts fram som en motor för att rusta upp områdena. 230 miljoner kronor ska enligt den nya regeringen gå till upprustning genom konstnärliga och kulturella insatser. Det är Statens konstråd som ska fördela pengarna. Med stor sannolikhet blir det alltså fler insatser som den här fina väggmålningen i Holma! Läs mer om regeringens satsning här

Regeringen beslutar om miljardstöd till energieffektivisering

Regeringen föreslår miljardstöd till energieffektivisering och miljonprogrammen.

Budgetpropositionen som presenterades idag (23:e oktober) innehåller flera förslag som lyfter stadsutvecklingsfrågorna.

En tydlig satsning på miljonprogrammet är det föreslagna statliga stödet till fastighetsägare som satsar på energieffektivisering i miljonprogramsområdena. Totalt föreslår regeringen att det avsätts 1,7 miljarder kronor under mandatperioden för stöd till fastighetsägare som i samband med en renovering eller upprustning, också satsar på åtgärder som leder till lägre energianvändning.

– Det är allt ifrån att ha värmeväxlare, till glas och fönster som inte läcker energi. Och hela detta baseras på idén om att det här är hus som byggdes på 60- och 70-talet, där dessa värden kanske inte var de främsta och viktigaste för resultatet, säger bostadsministern Mehmet Kaplan till Sveriges radio. (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5996180)

Regeringen föreslår att 200 miljoner avsätts i budgeten redan till 2015. En summa som sedan ökar till 500 miljoner under resten av mandatperioden.

Vår erfarenhet visar att delar av miljonprogrammet har stora behov av att rustas upp, speciellt i de fall där det löpande underhållet inte hängt med över tid. Detta initiativ skulle kunna vara ett steg i att energieffektiviserande åtgärder genomförs i samband med renoveringar men säkerställer inte att de initiala renoveringarna genomförs. För att dessa investeringar i själva husen ska bli av krävs att fler fastighetsägare är villiga att rusta upp sina fastigheter.

Samtidigt är det bara miljöfrågan som angrips med dessa investeringar.

Stödpengarna skulle kunna kompletteras med sociala klausuler för jobbskapande, så som skett i Lindängen hos Trianon vid nybyggnation. På detta sätt skulle utvecklingseffekten av pengarna maximeras.

Regeringen lyfter inte bara miljonprogrammet som fokus för energieffektiviseringen. Det föreslås även satsningar på 1 miljard för att förbättra arbetsmiljön och energieffektiviseringen i skolor. I en undersökning utförd av Energimyndigheten och Boverket år 2007 framgår bl.a. att många av de skolor har svåra brister rörande luftkvalitet, ljudmiljön och fukt. Den fysiska miljön i skolan har betydelse för elevernas välmående och deras förutsättningar att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Samtidigt borde skolan vara ett föredöme i klimatsmarthet och t.ex. ha energieffektiva lokaler. Regeringen föreslår därför i propositionen att ge Boverket, i samverkan med Skolverket och Energimyndigheten, i uppdrag att fördela ett statsbidrag för medfinansiering av investeringar i bra arbetsmiljö i klimatsmarta skolbyggnader med moderna läromiljöer.

En tredje fråga som lyfts är nya satsningar på kollektivtrafik i tätorter. Regeringer skriver att fler svenska städer behöver förbättra sin kollektivtrafik, bland annat i syfte att minska miljö- och klimatutsläppen. Men kollektivtrafiken är också viktigt för en god stadsutveckling och en jämlik stad.

Många av de utmaningar som regeringen lyfter i sin budget och föreslår nya satsningar inom ser vi hänger ihop väldigt tydligt i miljonprogrammet. Energieffektiviseringar och ett förbättrat fastighetsbestånd skulle kunna kopplas ihop med användandet av sociala klausuler och sysselsättningsfrämjande åtgärder. Satsningarna på infrastruktur skulle samtidigt kunna riktas till dessa områden där många är beroende av kollektivtrafiken. Och vi vet att långsiktigheten i infrastrukturinvesteringar resulterar i att näringsverksamheter etableras på nya platser.  Samtidigt skulle en prioriteringa av den fysiska skolmiljön i många av miljonprogrammet kunna vara ännu ett steg i att förbättra både rykte och resultat för skolor i dessa områden.

Investeringar behövs, men ännu viktigare behövs det att de genomförs strategiskt och med tydliga målsättningar där alla hållbarhetsaspekter inkluderas. Komplexa utmaningar kräver innovativa lösningar som tackar flera utmaningar samtidigt. Då får vi bäst genomslag och effekter som inte bara gynnar miljön utan även människor i hela staden.

//Victoria Percovich, projektledare Miljöförvaltningen

En kortfattad version av budgetpropositionen hittas du här: http://www.regeringen.se/sb/d/2372/a/12965

Vad händer nu med alla dessa förslag?

Nu när budgetpropositionen lämnats till riksdagen börjar riksdagen sin behandling av förslaget. Riksdagen behandlar och beslutar först om de ekonomiska ramarna för alla verksamheter  för att därefter gå igenom och besluta om detaljerna i budgetförslaget för varje utgiftsområde.

När riksdagsbehandlingen är klar sammanställs riksdagens beslut om statens budget och överlämnas till regeringen. Därefter är det regeringens ansvar att genomföra riksdagens beslut, dvs. se till att alla myndigheter får de pengar som riksdagen beslutat om för sina olika verksamheter.

Makers space – ger nya möjligheter

På partnerträffen i Holma inom Innovationsplattform Malmö Sydost handlade många av de nya möjligheter och innovationer som är på gång om mötesplatser i miljonprogramsområdena.

Vi gjorde en kort intervju med Anna Seravalli som forskat på ämnet Makers spaces på Malmö högskola. Hon och hennes kollega Per-Anders  som medverkade på Innovationsplattform Malmö Sydosts partnerträff den 16 september.

Anna Seravalli och Per-Anders Hillergren från Malmö högskola medverkar från forsknings- och erfarenhetsperspektivet i utvecklingen av Makers spaces.

Hej Anna! Du är här idag och medverkar för att du forskar kring makers spaces från Malmö högskola. Vad är det här – makers spaces?

Jo, det är en mötesplats, ett ställe som bygger på att människor får göra en massa olika saker och där alla lär av varandra. Makers space bygger, precis som det låter på att man har några personer som vill göra något som de är intresserade av, och att man har en plats för det. Stapelnbädden var ett av Malmös första makers space som öppnade för tre och ett halvt år sedan.

Hur kommer detta in i innovationsplattformen?

Under hösten 2013 höll vi workshops med barn i samarbete med Lindängen kring elektronik och textil, vilket visade sig vara lyckat. Nu till våren 2015 vill vi fortsätta utveckla detta ytterligare på Lindängen och i till exempel Persborg. Vi  kommer till exempel att vända oss till nyanlända som kan vara intresserade av elektronik, mat och odling – eller något annat. De kan samtidigt lära sig svenska språket genom denna mötesplats. Makers space är en bra möjlighet för folk att lära känna varandra och samhället, sin närmiljö med mera.

 

Läs Anna Seravallis uppsats om makers space, Malmö högskola.

Connectors Malmö vann tävling om idéer till Persborg

Malmö stad och MKB formulerade en utmaning via den internationella sajten Citymart och programmet LLGA – Cities Pilot the Future för att få innovativa lösningar till kollaborativ konsumtion i tomma lokaler i Persborg. Av de 25 bidrag som kom in har Connectors Malmö vunnit med motiveringen att deras förslag är innovativt och utmanar rådande normer om boende och livsstil. Förslaget går ut på att skapa nya bo-koncept i de tomma källarlokalerna och en mötesplats, en hubb, i Persborg där Connectors Malmö vill utveckla entreprenöriella hållbarhetsinitiativ. Idéer, färdigheter, utrymme och saker ska delas mellan olika aktörer som arbetar och/eller bor på platsen.  Under hösten 2014 planeras att testa lösningen på plats i Persborg. Läs intervjun här nedan med Connectors Malmö!

Bakgrund
Programmet som heter LLGA – Cities pilot the future, är en tävling där olika aktörer lämnar in förslag till städernas utmaningar. I Malmö var utmaningen hur Persborg kan bli mer levande och hur tomma lokaler bättre kan användas med kollaborativ ekonomi. Flera idéer kom in och bedömdes av den lokala juryn. Idéer från kreatörer från Brooklyn i USA, Calgary i Canada, London, Stockholm och Malmö gick till final och presenterades under ett stort LLGA-event i London i juni. Juryn träffades nu i september och beslutade om vinnaren av tävlingen. Läs mer om LLGA.

Vi ställde fem intervjufrågor till Joshua och Julieta från Connectors Malmö!

1. Hur fick ni veta att den här tävligen fanns och hur kom ni på att ni skulle lämna en idé till den?
   We got a phone call from Oyuki (Stpln) who encouraged us to participate in this competition. They both knew that we were already trying to conceptualize ”The Residency and Hub” in Malmö and we were researching a lot about collaborative spaces and processes which our work is focused on. When we found out that Malmö Stad and MKB were looking for a solution to a challenge in Persborg, we realized that our plan was an ideal fit for the challenge. Connectors never had its own space before, first we started having our meetings at Folkuniversitetet, then we moved to Kontxt, a collaborative space in Norra Grängesbergsgatan. Then we moved to STPLN (Stapelbädden) in Västra Hamnen.

 

2. What is Connectors Malmö?
   Just a short introduction: Connectors started with us, Julieta and Joshua and a few more students from Malmö University. This was only two months after we arrived to Sweden, we didn’t know much about Malmö but we love to explore. We had some personal projects going on before we came to Sweden and we wanted to start a group to give feedback to each other and be ”useful” in the city. Now, looking back I can recognize a huge need for inclusion that pushed us to start Connectors. We refused the idea of living in Malmö without engaging with the community and Malmö University wasn’t providing any space to do so, so we started Connectors. It took us a long time of continuous exploration to build the network we have now. We used to go (and we still do) to several conferences, courses, events and meetings always in the field of social innovation, sustainability, change and the arts. We are now a solid group. Joshua and I coordinate the teams and do the planning. Aaron is in charge of the event planning. Rodrigo and Agustina work with the visuals and design. Nikolai works with a food project involving food waste. That’s the main team. We all come from all over and for different reasons currently live in Malmö. There are several volunteers and supporters that help us out with each project, some of them have been volunteering with Connectors for a year and others come and go. We found in Malmö an amazing grass-roots community and we cooperate and exchange with several organizations, restaurants, Folkhogskolans and creative individuals. We love Malmö and how welcoming and truly international the city is.

3. You won – congratulations – what makes your idea to he best one?
   – We presented a detailed project with real outcomes.
   – We are aiming for being economically sustainable after one year so we wont be another project that starts and finishes when the money runs out.
   – We’ve been working in this field for two years 100 % as volunteers which means we are truly committed and passionate about it.
   – We were able to run an organization and organize events for hundreds of people managing a minimal budget.
   – We stand for sustainability and we live it. We served ecological food in all our events, we save leftovers from restaurants, our signs are made out of recycle materials and we always try to work with local producers as much as we can, including printing, food, materials.
   – We have a very strong network of people from all different sectors.
   – Several companies and projects were born from ex-Connectors members and participants from our events.
   – We stand for equality. All our events are open to everyone and all of them were/are/will be free.
   – We understand cultural differences. All of the team members come from somewhere else and we are aware of the cultural differences. This is key to work in Persborg where many of the neighbors were not born in Sweden.
   – In our team we speak fluent: English, Swedish, Spanish, Arabic.
   – We want to make Malmö a better place.
   – We have a very talented, diverse and skilled team.

4. Tell a bit about your ideas for developing Persborg and your contribution to the competition?
   We are trying to open the first Live-in Social Innovation Space for Creators, ”The Residency and Hub”. We are creating a residency where creators live in. Creators apply to live in the residency and pay a monthly rent. They also have access to a collaborative desk space at the Hub and they get on-going training to develop their projects. Creators come from all over the world and have very different skills. Creators can come to the residency to develop a company or an art project, the requirement is that it needs to make the world a better place socially and ecologically speaking. So the creators who live at the residency also donate half of their time to work in projects guided by us. Those projects include all the neighbors in Persborg. We are planning to create a network of skills between all the neighbors but also create a hub where the residents of Persborg can come and find out what they can do in the city, learn new skills, fix their bikes, work with recycled materials and maybe even sell their products in the hub, learn how to grown their own food. We are planning on bringing all the different projects we started with Connectors to the hub and cooperate with many organizations and companies in Malmö. We are also planning on transforming the square, build new furniture, invite artists and together with the neighbors decide how we want the square to look like and which events we have there. The Folkhogskolan and Folkets Hus will be key players in this process. As a source of income we will also provide services and workshops to private companies and we will also rent the hub to a small company that fits the values of Connectors.

5. What will happen with the ideas now, do you know?
   Our ideas are now coming into action. We are already working on the human-centered design approach that we will use to reach out the neighbors in the area and we’ve been preparing for the whole summer for this, so we are training out team and making sure everybody is giving 100%. We will meet with  MKB and Moa on October 6th and we will find out if our budget got approved and how MKB and The City of Malmö are going to help us making the Residence and Hub happening. We are so looking forward to it!

Läs mer om Conncectors Malmö

Stort förändringspotential vid nybyggnation i Holma

Nästa partnerträff för projektet Innovationsplattform Malmö Sydost blir den 16 september i Holma. Att vi valt just Holma för träffen är för att det sker stora förändringar där just nu.

Holma är ett miljonprogramsområde i södra Malmö byggt på 60-talet och ligger ett stenkast ifrån det nya utvecklingscentret Hyllie, enbart separerat av en stor väg. Cirka 4000 personer bor i Holma, varav 75 procent är av utländsk härkomst. Byggstilen och planlösning i Holma liknar ett klassiskt miljonprogramsområde, med tre- och åttavåningshus ordnade i ett rätvinkligt stadsplaneringsmönster. Området begränsas av stora bilvägar på alla sidor. Trots hög utbildningsnivå och kompetens är arbetslöshet, barnfattigdom och bidragsberoende några av områdets stora bekymmer. Därtill kommer ungdomskriminalitet, narkotikaförsäljning, buskörning och inbrott. Det finns således flera socio-ekonomiska utmaningar i Holma.

Nu är förändringen igång

Men det är stora förändringar på gång i Holma som innebär stor positiv utvecklingspotential för området och invånarna. Stadutvecklingsprojektet Holmastan håller på att byggas i området och syftar till att förtäta området genom nybyggnation. Detta är ett av de första stora nybyggnationsprojekten i miljonprogrammet överhuvudtaget. Målet är att skapa utrymme för den ekonomiska utvecklingen genom nya verksamheter i området och att öppna området för folk från andra stadsdelar. Trafiksepareringen skulle kunna brytas upp genom ökade investeringar i gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik. Syftet är att lyfta området tillsammans med folk som bor där.

Första steget blir tre punkthus som nybyggs i samarbete av MKB och Riksbyggen mitt i området. Konstruktionen har redan påbörjats. Flera nybyggnationer kommer byggas längs Pildammsvägen och som kompletterar Holmastan. Dessutom byggs det nya badet som kommer att sätta Holmas nya starka position på regionens karta.

Utmaningen är att knyta ihop Holma med den stora intilliggande utvecklingsmotorn Hyllie och tågstationen. Med de stora egna insatserna i området och med närheten till nya Hyllie ser Holma fram emot en fin framtidsutveckling. Potentialen för den socio-ekonomiska utvecklingen inleds med fysiska förändringar i Holma just nu och en ytterligare innovationsarena dyker upp på kartan.

På partnerträffen ska vi under kvällsaktivitetet kolla in utvecklingen i Holma under ledning av Anto Tomic som är utvecklingssamordnare i Stadsområdesförvaltning Väster, dit Holma hör till.

Anmäl dig här till partnerträffen på 16:e september.

/Andre Landwehr

471 000 lägenheter i miljonprogrammet behöver renoveras

På uppdrag av Trä- och möbelföretaget TMF har Prognoscentret genomfört en studie bland ägare av miljonprogramsfastigheter. Enligt studien behövs 471 000 lägenheter av totalt 922 000 miljonprogramslägenheter att renoveras under närmaste tiden.
264 000 har redan rustats upp och ägarna till cirka 200 000 ytterligare lägenheter funderar just nu på renovering. Det betyder att diskussionen om fysisk förnyelse redan finns, men samtidigt säger 90 procent av alla husägarna att tillräckliga ekonomiska drivkrafter saknas för att genomföra renoveringar. 60 procent av alla husägarna frågar efter statliga subventioner. Enligt rapporten skulle bara den tekniska upprustningen av hela beståndet kosta mellan 300 och 900 miljarder kronor. Här gäller att ju tidigare renoveringarna startas, desto billigare blir de.

Detta visar tydligt att nya finansieringsmodeller, nya innovativa tillvägagångssätt och nya perspektiv till miljonprogrammets utvecklingspotential måste etableras för att skapa de drivkrafter som idag saknas till genomförande av renoveringarna. Också VD:n på TMF, David Johnsson, ser enorma värden med upprustningen, både i klimathänseende och socialt. Trianons, E.ONs och Scheider-Electrics arbete i Lindängen inom energi-effektivisering och nybyggnation , kan vara ett bra exempel till dessa.

Hela TMF:s studie om renoveringsskulden i miljonprogrammet finns här: http://www.tmf.se/nyhetermedia/pressmeddelanden/ny-studie-renoveringsskulden-i-miljonprogrammet-nu-471-000-lagenheter

/Andre Landwehr, projektsekreterare, miljöförvaltningen, Malmö stad.

 

Masterarbete om Innovationsplattformen

Inga Gunnarsson, student vid internationella miljöinstitutet på Lunds Universitetet har skrivit sin mastersarbete om Innovationsplattform Malmö Sydost. Miljöinstitutet godkände hennes masterarbete den 16 juni 2014.

Hela uppsatsen kan nedladdas här: MasterThesisIngaGunnarssonFINALREPORT

Pressmedelandet från internationella Miljöinstitutet i Lund

Innovationsplattformar för en hållbar framtid?

Vilken roll spelar innovation och innovationsplattformar i renovering av miljonprogramshus? Samarbete, gemensam målsättning och experimentering kännetecknar Malmö Innovationsplattform, som är en av de fyra innovationsplattformar som initierats av Vinnova. Malmö Innovationsplattform har som mål att driva fram både tekniska såväl som sociala innovationer för att möjliggöra renovering av miljonprogrammen i Malmö. Kan samarbete, gemensam målsättning och experimentering driva fram innovationer inom renovering av befintliga byggnader? Det är de frågor som Inga Gunnarson undersöker i sin masteravhandling på Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds Universitet.

Dags att renovera, men är vi beredda? 1965 beslutade regeringen att investera stort i nybyggnation för att möta den ökade efterfrågan på bostäder. Idag är ungefär en tredjedel av Sveriges cirka 2,5 miljoner lägenheter från miljonprogrammet i behov av renovering. Miljonprogramsområden står inför en rad ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar. Då miljonprogramshusen som exempel, i snitt har en fjärdedel högre energiförbrukning än hus byggda efter år 2000, finns stora potentiella miljövinster om energieffektiviseringsåtgärder skulle inkluderas vid renovering. Brist på finansiering sägs vara ett av de största skälen till att renovering inte sker i någon större utsträckning idag, trots de potentiella vinsterna. Innovationsplattformen, som består av aktörer från myndigheter, näringsliv och universitet, syftar till att möjliggöra en långsiktig positiv förändring på området genom hållbara och innovativa ekonomiska och sociala lösningar. Exempel på specifika åtgärder är att effektivisera fjärrvärme, rusta upp gårdsmiljöer, generera förändring i boendes livsstil, skapa jobb och att hitta nya affärs- och finansieringsmodeller.

Ett nytt angreppssätt i Innovationsplattformen är att involvera ”nya samhällsaktörer” (det vill säga boende, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) som tidigare vanligtvis inte funnits med i beslutsprocesser relaterade till upprustning av stadsområden. Genom att engagera boende flaggar Innovationsplattformen för att lämna den gamla industriella modellen för innovation och övergå till en användarkultur där boendes stora potentiella innovationskraft erkänns.

Ett viktigt motiv för aktörernas medverkan är att förbättra sin miljöprestanda, men de ser också en chans för nya affärsmöjligheter och att knyta kontakter med andra aktörer för samarbete och kunskapsutbyte. Ytterligare, betonas det i avhandlingen, är deltagande aktörers vilja att bidra till en mer hållbar samhällsutveckling stark. Samarbete, förankrade mål och experimentering anses vara nyckelfaktorer för att innovation ska uppstå och för att en positiv förändring i miljonprogramsområden ska möjliggöras. Att hitta tillvägagångssätt för samarbete mellan ett stort antal aktörer från vitt skilda sektorer är ett av de viktigaste stegen i innovationsprocessen, inte bara för att vissa aktörer är konkurrenter på samma marknad, utan även för att möjliggöra bra samarbete. Det krävs nämligen liknande motiv, tillit och samarbetsvilja mellan aktörerna. Malmö Innovationsplattform förser alla partner med en arena för att samarbeta, sätta gemensamma mål och experimentera för en hållbar framtid i våra miljonprogramsområden. Om denna arena kommer att utnyttjas i samma utsträckning av alla partner återstår att se…

Handledare: Kes McCormick, Bernadett Kiss
Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet

I senaste Miljöaktuellt

I nummer 6 av tidningen Miljöaktuellt har flera kommuner annonserat – så även vi i Malmö. I miljöförvaltningens annons är fokus… se annonsen

Vad kan tidigare åtgärder i miljonprogrammet lära oss?

Sedan 70- talet har många projekt funnits och gjorts med syftet att förbättra byggnader, utemiljön den sociala miljön i Sveriges miljonprogramsområden. En rad åtgärder och insatser har gjorts för att ta itu med de fysiska, sociala och ekonomiska problemen, men många av dessa problem finns fortfarande – eller har till och med blivit värre.

Innovationsplattformen har delvis samma önskemål som dessa tidigare projekt, en bra anledning att granska varför de inte lyckades fullständigt och vilka lärdomar som vunnits. Innovationsplattformen håller på att lyfta fram hur lärdomarna kan används och hur plattformens processer skiljer sig från tidigare processer.

Återblick på olika åtgärder för miljonprogram områdena.

[Baserat på ”Förändringsarbeten” – en dossier av Blekinge Tekniska Högskolan.]

1975 – till mitten av 80-talet: Miljöförbättringsbidraget

• Statligt bidrag för miljöförbättring inom miljonprogramområdena
• I början använd som stöd för lekplatser, som byggdes ut.
• Senare till och med för att förbättra närmiljön, till byggnader för att skapa gemensamma platser, till exempel gårdar och delade lokaler.
• Lärdomar – I mitten av 80’ talet blev dessa åtgärder kritiserade som resultatslösa och för småskaliga.

Två nya stödformer skapades:
1986 – Förnyelsebidrag och ROT

• Stort finansiellt stöd i form av billiga, delvis även räntelösa krediter, för ombyggnad av lägenheterna eller förbättring av inne- och utegemensam miljö.
• Statligt bidrag på 50 procent samt billiga krediter till bostadsbolag som presenterade renoverings-åtgärder som omfattade sociala och fysiska mål.
• Omfattande förnyelseprojekt med ”Turn-around-karaktär”, som skulle göra områdena mer attraktiva för bostadmarknader. [Begreppet ”Turn-around” innebar att hela områden genomgick omfattande fysiska ombyggnader i syfte att skapa en ny, positiv identitet och locka till sig nya grupper av boende.]

Lärdomar – 1988 upphörde det politiska stödet för finansiella hjälpmedlen så att krediträntorna fördubblades och många planerade projekt inte blev av. De som hade genomförts blev kritiserade för att inte ha någon koppling till den lokala verkligheten och att bara resultera i en förskjutning av problemen till nya områden. Åtgärderna hade sätt igång gentrifieringsprocesser så att ursprungliga invånaren har trängts bort från områdena. Upprustningen borde ske i samband med invånarna.

Slutsatser för Innovationsplattformen
Utifrån dessa erfarenheter är det viktigt att lyfta fram att Innovationsplattformen Malmö Sydost som syftar till att så småningom inleda en inifrån drivande, omfattande förvandling av områdena. Projektet satsar på att bygga självbärande strukturer så att förändringar kan fortsätta även när officiella projektramen tagit slut. Genom olika sammanflätade och lokalförankrade arbetspaket med helhetsyn, och aktiv involveringar av boende, försöker Innovationsplattformen att använda lärdomar från dessa tidigare åtgärder.

Av Andre Landwehr, projektassistent, miljöförvaltningen, Malmö stad

Inspiration från C/O Stad – Medborgardeltagande via Minecraft

Minecraft är ett enkelt datorspel där spelaren landskapar sin egen tredimensionell värld med digitala ”lego-brickor”. Spelet är jättepopulärt hos unga.
Svensk Byggtjänst har upptäckt Minecraft som verktyg i deltagandeprocesser som främst involverar ungdomar. När ett särskilt område ska byggas om, så skapar Svensk Byggtjänsts Minecraft-konsulter en kopia av området i Minecraft och bjuder in till workshop där området kan byggas på, om eller nytt på digitalt sätt.

Ungdomar och tjänstemän byggde om Rosengård Centrum
På konferensen C/O Stad genomförde vi en sådan workshop i samverkan med Byggtjänsten. Området i fokus var parkeringsplatsen vid Rosengård Centrum. Enligt Lena Eriksson (Arbetspaketledare till Innovationsplattformens Arbetspaket 5: Handling i Samverkan), som inledde workshoppen vet de flesta inte att det finns ett parkeringshus i underjorden under själva köpcentret. Parkeringen brukar vara tom. Parkeringsplatsen som ligger utomhus skulle således kunna användas till någonting coolare. Vad – det skulle utredas i en Minecraftsession i vilken tio malmöboende unga tillsammans med tio konferensbesökare jobbade i grupper.

Roligt och effektivt sätt att skapa visioner tillsammans

Delaktighetsprocesser står ofta redan i början inför två stora problem: Att väcka intresse för folk att delta överhuvudtaget och att formulera och kommunicera sina idéer.
”Beskriv din vision för den här platsen”- är en ganska svår uppgift. Särskilt när det ska ske spontant.
I Minecraft spelet kan utvecklingen av idéerna sker så småningom med mycket utrymme för kreativitet. Spelet är en rolig miljö där unga känner sig hemma, vilket underlätta kreativitetsprocessen.
Vanliga stadsutvecklingsdialoger med boende kan ofta hindras av olika utbildnings- eller yrkesbakgrunder. Resultaten i Minecraft syns direkt, är självförklarande och användbart för vidareutveckling, så att kommunikationskonflikter kan minimeras.
Det var imponerande att ser hur ungdomarna har byggt hela parker, lekplatser, skulpturer och caféer under bara två timmar. Byggprocessen blev snart ett roligt kollektivprojekt eftersom alla spelare samlade sina idéer, krafter och kreativitet i kollektiva byggansträngningar.

Minecrafta mera?

Minecraft verkar därför som ett användbart verktyg för att göra delaktighetsprocesser roligare att medverkande i och att driva fram sina egna idéer. Det funkar bäst när det gäller att bygga om ett särskilt område och att specifika förslag till förnyelse. Det är ändå viktigt att idéerna som utvecklas av deltagaren ska följas upp och att deras påverkan i byggprocessen synliggörs. Annars kanske dyker duka upp på nästa workshop, även om det är kul.

Länkar

Mer info om ”mina kvarter” projekt av Svensk Byggtjänst finns här: http://byggtjanst.se/aktuellt/mina-kvarter

Intryck från en tidigare workshop med ”Mina Kvarter”:  https://www.youtube.com/watch?v=OxIHOolqOuI

 

Av Andre Landwehr, projektassistent, miljöförvaltningen, Malmö stad